Barnböcker

Barnböcker

Idag uppfattas barnböcker som en självklar del av barndom men så har det inte alltid varit. Att läsa barnböcker ger många fördelar såsom ökad språk förvärv, ordförråd, läsförståelse,  skrivfärdigheter och ett livslångt intresse för läsning. Läsning är viktigt hjärngympa; Det förbättrar läsarens hjärna och tränar minnet.

Att läsa själv eller hög läsa böcker för dem förbättrar barnens ordförråd och hjälper med lämpligt ordval. Läsning av skönlitteratur kan öka barnens empatiska förmågor eftersom barn genom läsning kan föreställa sig själva i andras situation. Så även om barnböcker inte räknas som läroböcker är de pedagogiska.

1600-talets Europa såg stora förändringar i hur man såg på barn och nya uppfattningar om hur barnen utvecklar. Enligt den engelska filosof John Locke borde man utveckla en pedagogik av inlärning genom lek.  År 1690 beskrev Locke barnens hjärna som en tabula rasa, en “tom tavla” som skulle formas av vuxna. Man skulle börja med bilderböcker för småbarn och sedan, när barnen blev lite större kunde de ta del av böcker skriven speciellt för dem.

Liksom tidigare lär dagens barnböcker sociala värderingar. Barnlitteraturen har dock förändrat hur den lär ut värden. På 1800-talet var det populärt att skriva böcker om fromsinta människor som förblev bra och snälla oavsett hur många dåliga saker hände dem. Denna didaktik tona är inte längre fallet nu. Istället finns det mer fokus om vardagliga situationer i barnböcker. Realistisk litteratur kan hjälpa barn att hantera svåra situationer i sitt eget liv. En berättelse om ett barn med en alkoholiserad förälder, till exempel, kan vara tröstande för ett barn som upplever en liknande situationen i sitt eget liv. Fantasyböcker å andra sidan kan hjälpa läsaren att ta ett steg bort från vardagen.

Året 1991 firade man barnbokens 400 års jubileum i Sverige fast boken en tysk barnbok som översattes till svenska. Men idag finns det många duktiga svenska barnboksförfattare. Sedan 1982 finns det till och med en professur i barnlitteratur. Den prestigefyllda Augustpriset har en kategori för barn- och ungdomsböcker. Sedan 1950 Svensk Biblioteksförening ger Nils Holgersson-plaketten utmärkelsen till barnböcker. Året 2003 etablerade Hans Petersonstipendiet till talangfulla nya barnboksförfattare. Dessutom finns det Astrid Lindgren-priset sedan 1967, Barnradions bokpris och en stor mängd andra utmärkelser.

Barnböcker

Kända svenska barnböcker

Svenska barnböcker erkänns över hela världen som högkvalitativa. Selma Lagerlöf är bäst känd för sina böcker inriktat mot en vuxen publik men hon skrev också Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Astrid Lindgren är världsberömda för hennes barnböcker om Pippi Långstrump som först utgåva 1945. Idag är boken översatt till mer än 70 språk och älskad över hela världen. En annan världsberömde svensk barnbokserien är Pelle Svanslös böckerna av Gösta Knutsson. Pettson- och Findus-böckerna av Sven Nordqvist är ett annat exempel på barnböcker som har översatts till många språk.

Problematiska saker   

I en del gamla barnböcker kan man hitta saker som idag uppfattas som olämpligt. Detta inkluderar omodernt språkbruk. Ett känt exempel är ordet ”Negerkungen” i Pippi i Söderhavet. Året 2015 kom en nyutgåva där ordet ”negerkung” bytts mot ”Söderhavskung” och det skapade mycket kontrovers. Faktum är att Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman försvarade förändringen och berättade hur hennes mor i en intervju från 1970 nämnde att det var några saker hon önskade att hon hade gjort annorlunda när hon skrev böckerna.

Share:

You might also like …